Skyddsrumsunderhåll
Har du ett skyddsrum i din fastighet är du skyldig att underhålla det. Här är vad skyldigheten omfattar, var gränsen går mot förbättringar, och varför dokumentationen avgör vem som betalar.
Vem ansvarar
Ägaren till en byggnad där det finns ett skyddsrum är skyldig att underhålla skyddsrummet och den utrustning som hör till det. Det följer av lag (2026:440) om skyddsrum och skyddade utrymmen, som gäller sedan den 1 juni 2026.
Ansvaret är knutet till byggnaden, inte till personen. Säljs fastigheten följer ansvaret med till den nya ägaren – inklusive fel och brister som fanns redan innan köpet, om de inte åtgärdats dessförinnan. En köpare som inte undersökt saken kan i efterhand få svårt att åberopa felen.
Utöver underhållet ska du som ägare också skylta på byggnaden så att det framgår var skyddsrummet finns.
Vad lagen menar med underhåll
Lagen definierar underhåll som åtgärder för att hålla skyddsrummet och dess utrustning i ett gott och användbart skick, utan att det är fråga om förbättringar.
Förbättringar är något annat: nya installationer, utbyte av komponenter och likartade åtgärder. Sådana är du skyldig att utföra först om myndigheten förelägger dig att göra det.
Gränsen är alltså ungefär den här:
- Underhåll – att smörja gångjärn, rostskydda ståldetaljer, byta en trasig tätningslist, hålla utrustningen i förrådet komplett och i skick.
- Förbättring – att byta ut en komponent mot en ny eller installera något som inte fanns.
Skillnaden avgör både vad du måste göra på eget initiativ och hur ersättningsfrågan hanteras.
Vad underhållet omfattar i praktiken
Skyddsrummet är summan av sina komponenter, och det är komponenterna som underhålls: stommen, skyddsdörrar och luckor, luftsluss, ventilationsaggregat och filter, övertrycksventiler, genomföringar, reservutgång med stigschakt, samt vatten-, avlopps- och elinstallationer.
Till detta kommer två saker som ofta glöms.
Utrustningen i skyddsrumsförrådet. Den ingår i underhållsansvaret och ska finnas, vara komplett och förvaras rätt.
Iordningställandet. Skyddsrummet ska gå att ställa i ordning inom den tid som gäller. Används utrymmet till annat i fredstid får den användningen inte växa så att iordningställandet blir omöjligt utan experthjälp.
Vilka komponenter just ditt skyddsrum innehåller beror på när det byggdes. En anläggning från 1950-talet och en från 1990-talet delar inte komponentuppsättning, och därmed inte heller underhållsbehov.
Hur ofta
Det finns inget generellt intervall för ett skyddsrum. Intervallet följer komponenten, inte anläggningen: en tätningslist, ett filter och en betongstomme har olika behov och olika livslängd.
Det är därför en underhållsplan för ett skyddsrum inte kan skrivas som ett årshjul. Den måste byggas av de komponenter som faktiskt finns på plats.
Egenkontroll och förenklad kontroll
Underhållet dokumenteras genom egenkontroll: vad som gjorts, när och av vem. Poängen är inte pappersarbetet i sig utan att det går att visa i efterhand. Underhåll som är utfört men inte dokumenterat är i praktiken svårt att styrka.
Lagen ger dessutom myndigheten möjlighet att förelägga dig som ägare att själv utföra en förenklad kontroll av skyddsrummet. Det är en skyldighet som ligger på dig, inte på en sakkunnig, och den förutsätter att du vet vad anläggningen innehåller. Föreskrifter och vägledningar om hur den ska gå till är under framtagande hos myndigheten.
Vem betalar
Lagens huvudregel är att du som är skyldig att underhålla ett skyddsrum har rätt till ersättning av staten för skäliga kostnader. Detsamma gäller förbättrande åtgärder som du utfört efter ett föreläggande.
Men undantaget är brett och det är där de flesta hamnar: ersättning lämnas inte för åtgärder som beror på att ägaren eftersatt underhållet, gjort otillåtna ingrepp eller på annat sätt varit försumlig. Hur ersättningen beräknas följer av föreskrifter, och beslut fattas i varje enskilt fall.
I praktiken innebär det att brister som upptäcks vid en kontroll och som beror på eftersatt underhåll bekostas av ägaren. Det gör dokumentationen till en ekonomisk fråga och inte bara en administrativ: kan du visa vad som underhållits och när, står du starkare i bedömningen av om underhållet varit eftersatt.
Vanliga brister
Det som oftast noteras vid kontroller är sällan dramatiskt:
- rostangrepp på dörrar, luckor och ståldetaljer
- torra, spruckna eller saknade tätningslister
- utrustning i förrådet som saknas eller är ofullständig
- reservutgång eller stigschakt som blockerats
- fredsanvändning som vuxit så att detaljer inte längre är åtkomliga
- saknad eller oläslig skyltning
Gemensamt för dem är att de byggs upp långsamt och blir dyra först när de upptäcks alla på en gång.
Så hjälper Mina skyddsrum
Mina skyddsrum bygger underhållsplanen av de komponenter som faktiskt är registrerade i ditt skyddsrum, med intervall och källhänvisning per post. Utfört underhåll dokumenteras med tidpunkt, utförare, svar per kontrollpunkt och foton.
Resultatet är att du vet vad som ska göras, ser vad som är gjort, och kan visa det i efterhand.
Läs vidare
- Frågor och svar – de tolv vanligaste frågorna med korta svar
- Skyddsrumsförvaltning – att sköta ett bestånd över tid
- Skyddsrumsordlista – ett trettiotal begrepp förklarade
Källor
Sidan bygger på lag (2026:440) om skyddsrum och skyddade utrymmen 4 kap. och 6 kap., samt på Skyddsrum SR 15 avsnitt 2:5 och 4:2 och handboken Skyddsrumskontroll SK 16 kapitel 2.
Mina skyddsrum är en fristående tjänst och inte en myndighet. Vi avgör inte om ett skyddsrum uppfyller kraven – det gör Myndigheten för civilt försvar, tidigare Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. För frågor om din egen anläggning, vänd dig till myndigheten eller till en skyddsrumssakkunnig.