Mina skyddsrum

Får jag använda skyddsrummet till annat?

Ja – men användningen får aldrig bli så omfattande att skyddsrummet inte går att ställa i ordning i tid. Här är var gränsen går och vad som räknas som ett otillåtet ingrepp.

Kortversionen

Ett skyddsrum är byggt för att kunna användas till annat i fredstid. Du får inreda det, hyra ut det, förvara saker i det och bygga om det.

Men ett villkor gäller över allt annat: skyddsrummet får i fredstid bara användas på ett sådant sätt att det kan ställas i ordning för sitt ändamål inom två dygn. Myndigheten skriver också 48 timmar, vilket är samma sak. Allt annat på den här sidan är följder av den regeln.

Vad tvådygnsregeln egentligen betyder

Skyddsrummet ska betraktas som en lokal för fredsanvändning med en kompletterande skyddsfunktion. Funktionen ska kunna tas i anspråk omedelbart, och det fullständiga iordningställandet får inte ta längre tid än två dygn.

Det är byggnadens ägare som ansvarar för att fredsanvändningen inte efter hand växer så mycket att skyddsrummet inte längre går att ställa i ordning utan experthjälp inom den tiden. Det är alltså inte en engångsbedömning vid inflyttning, utan något som kan glida iväg över åren.

Vid bedömningen av vad som är rimligt att hinna med räknas lösa inredningsdetaljer som demonterbara om de väger högst 60 kilo. Det ger en användbar tumregel för vad som får stå i ett skyddsrum: kan två personer bära ut det, är det sannolikt inte problemet. Kan de inte det, är det värt att tänka efter.

Var gränsen går

Grundregeln är att skyddsrummet, oavsett när det byggdes, ska vidmakthållas i det skick det byggdes och godkändes i. Fredsanvändningen får inte försämra skyddsförmågan.

Tre saker följer av det.

Detaljerna ska vara åtkomliga. Fredsanvändningen får inte bli mer komplicerad än att skyddsrummets olika delar går att komma åt för löpande underhåll och inspektion. Ett skyddsrum fullt av staplade pallar uppfyller inte det.

In- och utrymningsvägarna omfattas. Kravet på vidmakthållande gäller även vägarna in och ut, inklusive reservutgången.

Utrustningen har sitt eget krav. Den lösa utrustning som hör till skyddsrummet ska i fredstid förvaras i ett avgränsat utrymme som är låst, torrt, ventilerat och uppvärmt till minst 5 grader – och det utrymmet får bara användas till skyddsrummets utrustning. Det är alltså inte tillåtet att fylla på förrådet med annat.

Skyddsrummet ska dessutom vara skyltat, och ha en ritning på plats som visar den lösa utrustningen och hur skyddsrummet ska ställas i ordning.

Vill du bygga om?

Ändringar i skyddsrummets utformning och utrustning är tillåtna, under förutsättning att skyddsförmågan inte försämras av arbetet.

Bevisbördan ligger på dig. Det är byggnadens ägare som ska påvisa att skyddsförmågan inte nedsätts av de tänkta åtgärderna.

Typlösningarna är den säkra vägen. De typlösningar myndigheten ger ut utgör godtaget utförande och får tillämpas utan ytterligare godkännande. Följer du inte en typlösning måste du i förväg förvissa dig om att utförandet ändå kan betraktas som godtaget, visa att lösningen uppfyller de bakomliggande funktionskraven, och låta en skyddsrumssakkunnig med kvalificerad behörighet dokumentera det.

I praktiken innebär det att ändringsarbeten ska kontrolleras och intygas av en skyddsrumssakkunnig, och att arbetet påbörjas först när den sakkunnige gett klartecken.

Ett undantag är värt att känna till: att minska skyddsrummets area minskar dess samlade skyddsförmåga och kan inte hanteras som en ändring. Det kräver en delavveckling, vilket är ett myndighetsbeslut.

Otillåtna ingrepp – och varför de blir dyra

Ändringar som gjorts utan tillräckligt hänsynstagande till skyddsfunktionen betraktas som otillåtna ingrepp.

Det är inte bara en anmärkning vid nästa kontroll. Lagen säger att ersättning från staten inte lämnas för åtgärder som beror på att ägaren eftersatt underhållet, gjort otillåtna ingrepp eller på annat sätt varit försumlig. Ett ingrepp som gjordes för att lokalen skulle bli bättre som cykelrum kan alltså bli din kostnad att återställa.

Detta gäller även när ingreppet gjordes av en tidigare ägare. Ansvaret följer byggnaden.

Vanliga misstag

  • inredning som byggts fast och inte går att demontera i tid
  • ytskikt som inte godtas – keramiska plattor på väggar eller i tak är ett återkommande exempel
  • installationer som dragits genom skyddsrummet utan hänsyn till skyddsfunktionen
  • reservutgång eller stigschakt som byggts för eller blockerats av förråd
  • utrustningsförrådet som fyllts på med annat än skyddsrummets utrustning
  • ombyggnader som utförts utan sakkunnig och utan dokumentation

Så hjälper Mina skyddsrum

Mina skyddsrum håller reda på vad ditt skyddsrum innehåller och vad som gjorts i det, med tidpunkt, utförare och foton. När frågan uppstår om ett ingrepp var godtaget eller inte, är det dokumentationen som avgör – och den behöver finnas innan frågan ställs.

Skyddsrumsunderhåll · Skyddsrumskontroll

Läs vidare

Källor

Sidan bygger på lag (2026:440) om skyddsrum och skyddade utrymmen 4 kap. och 6 kap., Skyddsrum SR 15 avsnitt 2:3, 5:11, 9:11, 9:22 och 9:23, samt Skyddsrumskontroll SK 16 avsnitt 2:4.

Mina skyddsrum är en fristående tjänst och inte en myndighet. Vi avgör inte om en ändring är godtagbar – det gör Myndigheten för civilt försvar, tidigare Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och den skyddsrumssakkunnige. Planerar du en ombyggnad, kontakta en sakkunnig innan arbetet påbörjas.